©
Per Trané
©
Per Trané
©
Per Trané
”Hälsingegårdar” är ett samlingsnamn för en rik variation av äldre och välbevarade bondgårdar i Hälsingland, i de 36 olika socknarna under fyra århundraden.
Hälsingegårdarna har varit ett världsarv sedan sommaren 2012 då världsarvskommittén, vid ett möte i St Petersburg, tog beslut att föra upp dem på världsarvslistan. Sju utvalda gårdar är listade under världsarvet för sina specifika väggmålningar och dekorationer. Dessa sju representerar de övriga Hälsingegårdarna, som lokalt oftast kallas hembygdsgårdar eller bygdegårdar ibland.
Så är fallet i Nordanstig, med t.ex. Gropgården i Harmånger, Jättendals hembygdsgård, Hazeliusgården i Älgered och Ersk-Matsgården i Hassela. Dessa klassas som goda exempel på Hälsingegård. Vidare har vi också våra fantastiska hembygdsgårdar, som på olika sätt representerar Hälsinglands historia. Vi har en hembygdsgård i alla våra sex socknar i Nordanstig; Bergsjö, Hassela, Ilsbo, Harmånger, Gnarp och Jättendal.
Mer om Hälsingegårdar
Hälsingegårdar är ett kulturarv och ett exempel på svensk byggnadstradition från Hälsinglands gamla bondesamhälle. Gårdarna är till merparten uppförda mellan åren 1800-1870 och Länsmuseet Gävleborg uppskattar att det finns omkring 1000 hälsingegårdar kvar. Definition av Hälsingegård: "En bondgård i Hälsingland vars byggnader i huvudsak är uppförda före 1910. Storslagna bostadshus, ofta flera på varje gård, med många fönster och målade interiörer."
Hälsingebönderna började bygga stort och inreda påkostade rum för fest redan under 1600-talet. Med tiden byggdes fler och ännu större hus vilket kulminerade under 1800-talet. Då kunde en enda gård ha upp till femton inredda rum trots att bara ett par stycken användes till vardags. Resten togs i bruk bara vid riktigt betydelsefulla tillfällen i människors liv där den största festen var bröllopet.
Festrummen är ofta rikt dekorerade. Målningstekniken fick markera rummets användning och status – precis som valen av material gjorde i de herrgårds- och stadsmiljöer där bönderna och målarna hämtade inspiration. För att ge det förnämsta rummet en riktigt högtidlig karaktär målades ofta stora landskapsbilder, stadsmiljöer och vackra blomsterdekorationer direkt på väggarna.
Bönderna i Hälsingland var självägande och kunde därmed bestämma över sina inkomster, sitt liv och byggande. Deras goda ekonomi hade sin grund i jordbruket och boskapsskötseln. Utöver det hade även många hälsingebönder möjlighet att få inkomst från exempelvis linnetillverkning, handel samt försäljning av skogsmark och avverkningsrätter.
Källa: www.halsingegardar.se
Läs även mer om Hälsingegårdar på denna webbplats: www.magasinhalsingegardar.se